Arkeologiapedagogiikka – kasvatustieteen osa-alue vai käytännön museotyötä esihistorian parissa?

denna artikel eftersträvas en begreppsdefinition på arkeologipedagogik ur den egna vetenskapens synvinkel. För att utreda den historiska bakgrunden, samt tidigare användning av termen, så utfördes en litteraturöversikt samt en enkätförfrågan till aktörer inom branschen. Enligt traditionell uppfattning är arkeologipedagogik popularisering av arkeologi eller publikarbete nära förknippat med museiverksamhet. Utgående från gallupen så finns det ändå stora skillnader vad gäller användningen av begreppet. Vid sidan om arkeologipedagogik i samband med museiverksamhet så har det inom arkeologiutbildningen också utvecklats en branschspecifik pedagogik. Utgående från det material som behandlas i artikeln så borde man använda begreppet arkeologipedagogik i dess breda mening som en övergripande term, som omfattar alla olika slags pedagogiska och undervisningsmässiga synpunkter inom , samt målsättningar för olika nivåers utbildning inom branschen. Som ett snävare underordnat begrepp kan arkeologipedagogik begränsas till att avse branschens praktiska undervisning på universitetsnivå, eller så kan det åsyfta verksamhet med arkeologi som en metodisk vetenskap, inom vilken till exempel arkeologiska utgrävningar kan ha ett medvetet pedagogiskt eller didaktiskt ändamål. Vid sidan om denna akademiska arkeologipedagogik så kan man ännu nämna den praktiska arkeologipedagogiken. Här är den gemensamma faktorn till exempel inlärningsinriktningar bekanta från museipedagogiken samt modeller som utnyttjar denna, såsom publikinriktad verksamhet