Muinaisjäännös muinaisten lasten fyysisenä ympäristönä

Nutida fornlämningar har i tiderna varit vardagliga livsmiljöer för många människor – också barn. Inom den arkeologiska forskningen finns det dock oftast begränsat eller ingen information alls om dessa barn. I denna artikel görs ett försök att tolka fornlämningarna ur en ny synvinkel. Jag strävar till att skapa en bild av hur barnen som på 1800-talet bodde vid Östermyra järn- och krutbruk upplevde sin miljö. En ren och trygg omgivning utan gränser med möjlighet att röra sig fritt och hitta på olika aktiviteter utgör en bra miljö för barn. Därtill bör området erbjuda den basservice som behövs samt ge barnen en möjlighet att medverka i samhället. Utgående från dessa kriterium ser det ut som att Östermyra industriområde varit en rätt bra livsmiljö för barn.